BLOGGEN

05.07.2019

VAD JAG LÄRT MIG OM LÄRANDE

Av Annika Häggblom

Som lärcoach är det min uppgift att stöda andras lärande, sporra till reflektion och skapa och hitta verktyg som stöder lärande. Men vad är lärande egentligen? Hur lär vi oss? Vilka saker inverkar vår förmåga att lära oss? 

Ett begrepp som fått mycket uppmärksamhet både i skolor och i arbetslivet är growth mindset. I forskningen har man alltså hittat en skillnad i tankesätt som på ett tydligt sätt påverkar hur bra vi är på att lära oss något nytt. Den här teorin ger en förklaring till varför vissa personer är mer (i traditionell bemärkelse) framgångsrika än andra, trots att båda skulle ha lika mycket kunskap eller talang.

En person med growth mindset utgår ifrån att talang och intelligens är egenskaper som kan utvecklas. Man ser träning  och övning som en naturlig del av utveckling och sina misstag som lärorika upplevelser att ta vara på. En person med growth mindset är också bra på att ta till sig kritik och feedback och omvandlar dessa till ledord för sin fortsatta utveckling.

Motsatsen till growth mindset är fixed mindset. Personer med ett fixed mindset tänker att man antingen har vissa talanger eller så har man dem inte. En person med ett fixed mindset säger ”äsch, jag har ingen talang för det här, det är ingen vits att jag ens försöker”. Om man har detta tankemönster fokuserar man starkt på sina misstag och känner att misstagen är bevis på att man inte är tillräckligt bra. Man undviker utmaningar för att skydda sig själv från möjliga misslyckanden och man avundas dem som lyckas bättre. En person med ett fixed mindset blir lätt defensiv av kritiska kommentarer eller negativ feedback, eftersom hen uppfattar det som ett påhopp.

“Och om vi alla låtsas ha ett 100% intakt growth mindset förlorar vi chansen att på riktigt utveckla den egenskapen”

Teorin är lätt att snappa upp och jag håller med grundprinciperna. Men jag ser också en stor risk i att bygga upp en så stark dikotomi; ett antingen eller. Antingen har du ett growth mindset, eller så har du det inte. Det här säger ju emot sig självt! Det är klart det inte är så och det var inte heller så forskaren Carol Dweck menade att det skulle tolkas, men det är så det lätt blir när teorier lämnar den akademiska världen och möts av vardagens snabba tempo. Här har vi inte tid med några spektrum, vi vill ha tydliga svar! Men risken med att förenkla teoretiska modeller är fatal. Om vi testar alla medarbetare i vår organisation för att få reda på om de har ett growth eller fixed mindset – ska de med ett fixed mindset då få stanna kvar? Vem vill anställa en person som inte tror den kan lära sig något och blir defensiv och sur så fort något går på tok?

Att se growth och fixed mindset som entydiga personlighetstyper är farligt, men leder också till falska slutsatser. Om fixed mindset bannlyses och alla blir överens om att det bara är oföretagsamma slöfockar som har det, kommer vi inom kort att ha en samling ”falska” representanter för growth mindset. Vi tvingas alla säga vi har growth mindset, för att det är det enda pk-svaret på frågan. Och om vi alla låtsas ha ett 100% intakt growth mindset förlorar vi chansen att på riktigt utveckla den egenskapen.

För faktum är att det inte är en skarp tudelning.Vi är alla på ett spektrum mellan fixed och growth mindset. Jag känner igen mig själv i bägge beskrivningar, även om det känns jobbigt att erkänna för mig själv. Men det är klart – vi är människor och vi har många olika sidor. Och vi beter oss olika i olika sammanhang, beroende t.ex. på tidigare erfarenheter, invanda beteendemönster och hur högt vi värderar just det sammanhanget, hur viktigt det är för oss att bli bättre.

Growth mindset är en utmärkt teori som förklarar varför vissa kommer längre än andra trots samma utgångspunkter. Det handlar inte om medfödd talang, utan om viljan att göra jobbet som krävs för att man ska bli riktigt bra på något. Men growth mindset i sig är en talang att utveckla och genom att öppet medge att jag inte riktigt är där alla gånger får jag istället ”lov” att ärligt reflektera över hur jag tänker och reagerar i olika situationer. Jag kan identifiera gångerna då jag slinker ner i ett uppgivet tillstånd av fixed mindset och sedan medvetet ta steg mot något mer produktivt. Men det kräver att det är okej att inte vara på topp hela tiden. Det kräver att vi ska se vår lärkapacitet som något vi kan utveckla.