BLOGG

13.09.2019

ATT HA (ELLER INTE HA) KONTROLL ÖVER SITT LIV

Av Ingrid Biese

Jag tänkte återknyta till min forskning idag. I mitt första blogginlägg här på Proffs skrev jag om varför framgångsrika människor mitt i karriären väljer att hoppa av. Den ena orsaken var människor och relationer och den andra var kontroll. Om jag skulle sammanfatta hela min forskning om ’opting out’ – att hoppa av – i ett enda ord skulle det faktiskt vara ’kontroll’. Kontroll är vad människor ofta upplever att de inte har innan de hoppar av och mera kontroll är vad de söker och skapar i de nya lösningarna som de väljer i stället.

 

Fast vi talar så mycket om mångfald och individualitet i organisationsvärlden är faktum det att vi har ganska snäva ideal för vad vi anser är ett bra och accepterat sätt att jobba. Om man vill avancera i karriären så måste man visa att man är ambitiös, duktig och dedikerad genom att jobba hårt (och länge) och klättra på den så kallade karriärstegen i en jämn takt. Man ska alltså helst inte ha ’luckor’ i sin CV. Så ironiskt nog, fast vi talar om mångfald, är vi inte särskilt bra på att ”walk the talk” som man säger på engelska. Vi säger att mångfald är viktig, men vi förväntar oss att alla ganska långt ska bete sig lika.

 

Men vi är inte alla lika. Vi är individer med olika behov, olika viljor och olika drömmar, och vi jobbar bäst på olika sätt. En del vill sitta på kontoret mellan 8 och 4 och jobba i ett kör. Andra mår inte bra av det, med det betyder inte att de inte skulle vara duktiga, ambitiösa, dedikerade eller bra på det de gör. Det betyder bara att den nuvarande normen inte är optimal för dem.

“De hade alltså lättare att leva balanserade liv och de mådde helt enkelt bättre.”

Det här var förstås inte den enda saken som gjorde att männen och kvinnorna i min forskning inte kände att de hade kontroll, men det bidrog. Ofta hade de andra saker som hände i sina liv, det kunde vara barn, åldrande föräldrar eller andra i deras närhet som behövde hjälp eller vård. Ibland var det deras eget hälsotillstånd. Oberoende behövde de  bygga upp sin vardag på ett sätt att de klarade av att göra jobbet. Trycket att vara på plats och tillgänglig hela tiden och att lämna allt annan som pågick i deras liv utanför dörren medan de var på jobbet, var en stor bidragande faktor till att de upplevde att de inte hade kontroll.

 

En myt som verkar cirkulera är att opting out är samma som downshifting. Att de som hoppar av börjar jobba mindre eller slutar att jobba helt och hållet. Så är det inte. Många av dem som jag intervjuade jobbar minst lika mycket nu som de gjorde innan de hoppade av – jag är faktiskt själv ett bra exempel på det här – men skillnaden i den livsstil och arbetsfilosofi de hoppade på i stället är att de kan kontrollera hur de jobbar, när de jobbar och var de jobbar. Ofta jobbar de inte bara på kontoret och inte heller alltid i ett kör. De skapar lösningar där de kan kombinera jobb och andra delar av livet på ett mera flytande sätt. Där privatlivet får spilla över på arbetstid precis lika mycket som åt andra hållet. Det här brukar man ju inte heller i allmänhet se på med blida ögon i organisationsvärlden. Men det gör att det är lättare för dem att kombinera olika aspekter av sina liv på ett naturligt sätt. Och det gör också att de upplever att de har mera kontroll.  

 

Det har gjorts en undersökning i USA där man studerade 474 arbetstagare, varav hälften hade ingen kontroll över hur, var och när de arbetade och hälften fick ha fullständig kontroll. Det visade sig att de som hade fullständig kontroll upplevde mindre konflikt mellan arbete och familj och inte bara det, de sov också mera vilket hade en direkt positiv inverkan på deras välmående. De hade alltså lättare att leva balanserade liv och de mådde helt enkelt bättre.

 

Nå hur gör man det i praktiken då? Det får nog bli ett skilt blogginlägg om det. Mera nästa gång! (Mitt nästa blogginlägg kommer om tre veckor.)